Gott Nytt År!

2012 [tvåtusentolv]. Nytt år - igen! Visst går det fort!?! Livet.

Satt idag och tittade på några inspelningar med intervjuer av min mans släkt, om deras förfäder. Det är sådana tillfällen då man inser att "...tidevarv komma, tidevarv försvinna. Släkten följa släkters gång...". Ett år i ett barns liv upplevs i det närmaste som en evighet. (Minns du...?) Sen händer något... Åren blir bara kortare och kortare och - vips - har halva livet gått. Och - vips igen - så har nästa halva ha gått (tycks det som att de flesta åttioplussare känner).

Jag kan ärligt talat inte förstå hur man kan stå ut med tanken att leva livet utan Gud; utan evighetsperspektiv. På något sätt tror jag det enda sättet att stå ut med det är att blunda för att livet faktiskt är så kort som det är, alternativt falla i ungdomspanik.

Men tack och lov! Livet är bara början på evigheten! Gör vi rätt val här i livet - att ta emot vår frälsare, Jesus - väntar en underbar fortsättning. Bäva bör vi däremot för att även den motsatta inriktningen - i egenviljan - ger samma evighet, men med ett motsatt innehåll.

Så Gott Nytt År! Du är ett år närmare evigheten! Kom ihåg det perspektivet i allt du gör detta år.

Ty den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det.

Luk 9:24