"Kan man vara kristen?" (Mere Christianity) av C S Lewis

"Christianity tells people to repent and promises them forgiveness. It therefore has nothing (as far as I know) to say to people who do not know they have done anything to repent of and who do not feel that they need any forgiveness. It is after you have realized that there is a Moral Law, and a power behind the law, and that you have broken that law and put yourself wrong with that Power—it is after all this, and not a moment sooner that Christianity begins to talk.
When you know you are sick, you will listen to the doctor. When you have realized that our position is nearly desperate you will begin to understand what the Christians are talking about."

C. S. Lewis, en av vår tids största tänkare, är verkligen en av mina absoluta favoritförfattare! Han står inte bara bakom Narnia-böckerna, utan en mängd fantastiska böcker: En av dessa är "Kan man vara kristen?", med orginaltiteln "Mere Christianity". Liksom Lewis alla böcker är denna bok helt enkelt...fantastisk! Gissa om jag blev glad när jag fann att hela denna bok är inläst på Youtube!!  Listen, learn and enjoy!

Angående helvetespredikningar

Hellre skrämd till himlen
än lurad till helvetet.

Heder

Läser just nu John Beveres bok "Heder". Som vanligt är John Bewere klarsynt, utläggande och ger läsaren en ny inblick i gudsordet. Det är inte utan att han utmanar med sin skarpsynthet. Vad sägs om detta Bewere-citat, med anknytning till bibelordet "Tjäna villigt som ni gör när ni tjänar Herren" (Ef 6:7) och vad bibeln säger om att hedra sociala auktoriteter i våra liv, inte med en slavmentalitet, utan som villiga tjänare:

"En slav gör det minsta nödvändiga, en tjänare det mest möjliga. En slav blir fråntagen, en tjänare ger. En slav måste, en tjänare får. Tjänare söker tillfällen, snarare än att vänta på order. Han förutser sin herres behov och tillfredsställer dem, utan att behöva bli tillsagd."

Watchman Nee "Ett dukat bord i öknen"

'Och när Jesus hade tagit emot vinet, sade han: "Det är fullbordat."'

Joh 19:30

Hittade en gammal andaktsbok av Watchman Nee - "Ett dukat bord i öknen", med gulnat omslag, utgiven 1965 på engelska och översatt till svenska några år senare på Libris förlag.

Den 26:e januari står följande (Tyckte att det var lite värt att klura på, så jag delar med mig):

"Den kristna tron börjar inte med ett stort göra utan med ett stort gjort. Vårt förstånd protesterar mot detta. Om vi inte flyttar på oss, kan vi då nå målet? Vad kan vi förverkliga utan ansträning? Hur kan vi utföra någon om vi inte arbetar? Men kristendomen är paradoxal. Den börjar med vila. Om vi börjar med att försöka någon själva, får vi ingenting; om vi försöker hålla kvar frälsningen, förlorar vi den; "Det är fullbordat!" sade Jesus. Paulus börjar Efesierbrevet med att säga, att Gud "i Kristus har välsignat oss med all den himmelsk avärldens andliga välsignelse". Vi inbjudes därför redan från början att njuta av vad Gud har gjort för oss. Därför: låt oss vila i det fullbordade verket."

Dagens julklappstips! Vacker, poetisk och hyllad...

Ett hett julklappstips i år är boken "Blekinge - Sveriges Trädgård". En njutning, oavsett om du kommer från Blekinge eller inte. Bild och text av Seth Nilsson och dikter av Harry Martinsson.

Boken, osm är en storbok, fanns bland de böcker som P1:s Naturmorgon tipsade om idag som årets naturböcker och Nilsson fick i dagarna Karlskrona kommuns miljöpris. Finns att köpa på författarens hemsida och kostar 295 kr.

"Det här är bland det vackraste jag sett i naturböcker över huvud taget"

Lars-Olof Wiksten, Radio Blekinge

"Ett landskaps skönhet och karaktär kan inte skildras på ett vackrare sätt"

Naturfotograf Björn Eivind Swahn

Tebax 2

...även Jesus kommer tillbaka! (Fast med något större influens än jag...;)

Har lånat en spännande bok - som det tycks (har bara hunnit till sid 27, men ändå:). En bok med titeln "Dramatiska slutscener" av Ingemar Strand. Blir en höjdare att läsa så här lagom tills kvällarna blir lite längre och läsintresset ökar! Ett par braiga citat ur boken att begrunda:

Om tidens avslut

"Världens undergång är inte avslutningen av frälsningshistorien, utan inledningen till Gudsrikets fulländning."

Om att läsa Uppenbarelseboken:

"Möjligheten till en skön rogivande lycka och välsignelse från Herren vilar beständigt över alla som läser, lyssnar och tar emot budskapet i denna bok"

Kärlek på olika sätt

Dagens boktips.

Vad kärlek är

Kärlek är nog ett av de mest missförstådda och missbrukade ord som finns. Inte bara Hollywood, utan hela vårt västerländska tänkande påverkar vår bild av kärlek och därmed också vår bild av vem Gud är. Han som ÄR kärlek. Läste för en tid sedan några väldigt - som jag tycker - visa och tänkvärda ord om detta. Läs och begrunda:

"Kärleken är alltid mild" - Detta har blivit den vanligaste tolkningen av kärlek som vardagligt begrepp. Missuppfattningen, när den överförs till ett kristet sammanhang, reducerar kärleken till en stympad version av nåden. Nåden är i allra högsta grad, en viktig del av kärleken, men kärleken kan inte reduceras till enbart nåd. Nåd är nåd och kärlek är kärlek. Det finns en anledning till att de två är skilda begrepp. Allt som kännetecknar nåden ryms i kärleken, men nåden täcker inte in hela kärleksbegreppet.

(...)

Kärleken är Guds sanna natur. Sanning och rättvisa är självklara beståndsdelar av kärleken, på samma sätt som nåden. Vid vissa tillfällen kan det råda ett spänt förhållande mellan sanning och nåd, men så är aldrig fallet mellan sanning och kärlek. Kärlek utan sanning är inte längre kärlek. Det skulle innebära ett diametralt motsatsförhållande mot Paulus påstående att kärleken gläds med sanningen (1 Kor 13:6)

(...)

Gud är kärlek. Det betyder att vi bara kan få veta vad kärlek egentligen är om vi känner Gud och om vi studerar Guds sätt att handskas med människor igenom Bibeln. Däremot kommer de flesta av oss fram till vår uppfattning om Gud från motsatt riktning, i följande ordning:
1. Vi utgår från vår egen tolkning av vad kärlek är (som i de flesta fall har formats av samhällets sekulariserade/romantiska uppfattning)
2. Därefter läser vi om att "Gud är kärlek".
3. Sedan går vi vidare till att projicera vår sekulariserade/romantiska uppfattning på Gud.
Med andra ord definierar vi "Gud" utifrån den uppfattning om kärlek som vi redan har bildat oss. Det vi borde göra istället är att definiera kärlek utifrån vad Bibeln lär oss om Guds natur.

Ur boken "Kärlekens 3 färger" av Christian A Schwarz

Andens himmelska frukt

"Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet,godhet, trohet, mildhet och självbehärskning. Sådant är lagen inte emot."

(Gal 5:23-24)

Andens frukter... hur många gånger har vi inte alla upplevt att vissa av dem ärlite "kartiga" i våra liv. Tålamod...en frukt vårt samhälle inte domineras av precis. Frid - kanske inte helt den frukt som väller emot oss när vi öppnar dagstidningen, eller sätter på TV:n. Glädje - inte alltid vad som fyller vårt bröst när vi vaknar en mörk vintermorgon. Ändå finns de där för oss: De himmelska frukterna.

"Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon förblir i mig och jag i honom, bär han rik frukt, ty utan mig kan ni ingenting göra."

Det är väldigt lätt att försöka vara glad, vänlig, mild och självberhärskad i sig själv. Det lyckas väl inte alltid så bra, får vi nog var och en erkänna. Även om vi gör våra tappra försök.

Men var det det som Jesus sa? "Försök att skärpa till er nu och kläm ut lite frukt"? Nej. Han sa: "Förbli i mig". Där är nyckeln. Att förbli i. Honom. Det är oerhört lätt att, liksom Marta, fångas av allt annat än att just "förbli i". Men det är HAN som är vinstocken - det är tack vare honom och hans Ande som frukten får den näring den behöver för att växa till. Vi är bara små grenar vars uppgift är att hålla oss till vinstocken...

Vad är det då för frukter som är Andens frukter - de himmelska frukterna?

I den grekiska grundtexten finns ingen kommatering som den vi läser i vår svenska översättning. Faktum är att man i galaterbrevets femte kapitel lika gärna kan sätta kolon efter "kärlek", som ett kommatecken. Det skulle innebära att den frukt som Anden, genom och i oss, bär är Kärlek. De övriga frukterna är i så fall åtta uttryck för denna kärlek. Alltså så här:

"Andens frukt är kärlek: glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning."

En så'n tolkning, menar Christian A. Schwartz i boken "Kärlekens tre färger" stämmer bättre överens med kärlekens omfattande natur, så som den beskrivs i Bibeln. Jämför med 1 Kor 13:4-8a:

"Kärleken är tålig och mild, kärleken avundas inte, den skryter inte, den är inte uppblåst, den uppför sig inte illa, den söker inte sitt, den brusar inteupp, den tillräknar inte det onda. Den gläder sig inte över orättfärdigheten menhar sin glädje i sanningen. Den fördrar allting, den tror allting, den hoppasallting, den uthärdar allting. Kärleken upphör aldrig."

Men vad innebär då dessa olika begreppen/frukter? Ibland har vi kanske inte alltid ett bibliskt synsätt på vad ord betyder. Med inspiration av Schwartz, vill jag sammanfatta några av frukterna helt kort:

Glädje - det grekiska ordet chara syftar på glädje som utgår från "glädjen i Herren", vilken därför är oberoende av den situation som du för tillfället råkar befinna dig i. Ordet är nära besläktat med ordet charis, som är den nytestamentliga termen för nåd.

Frid - det grekiska ordet eirene, vilket i Nya Testamentet färgas av det hebreiska ordet shalom, som både innefattar ett tillstånd där människan är försonad med Gud och helhet och helande på alla områden i livet. Utifrån detta flödar fred och försoning med andra människor.

Godhet - vi tänker oss ofta detta ord som "mildhet", medan det grekiska ordet agathosyne, betyder något helt annat. Ordet har en betydelse som är att sträva emot de principer som Gud har definierat som goda. Det är alltså ett ställningstagande emot alla sorters ondska - var vi än finner det; i våra egna som i andras liv. Godhet i biblisk mening är därför ett uttryck för Guds tillrättavisande kärlek. ("Den Herren älskar den agar han")

En fascinerande parallell till detta är hur det från vinträdets frukt kan pressas vin: När Jesus tog kalken och sa att det var hans blod vi ska dricka till åminnelse av honom är det en ypperlig illustration på hur han som är det sanna vinträdet, när han pressades av livets (eller snarare dödens) grymhet, genom sitt blod visar han oss det yttersta beviset på kärlek. Han som fulländade vad en människa ska vara.