Sommaren går på sin avrundning... här har inte varit mycket bloggande när solens strålar varit mer intressanta än dataskärmens:)
Läste en FANTASTISKT bra och tänkvärd
debattartikel i Dagen igår, av Lisbeth Enevärn, som gör att jag ändå vänder min blick mot skärmen igen. Lisbeth, som skriver med anledning av en
angelägen artikel av Tomas Seidal, har själv genomgått två aborter och ifrågasätter även hon kyrkans tystnad kring aborterna.
"Till pastorer vill jag ställa frågan angående kyrkans tystnad: Hur tänker ni som pastorer i abortfrågan? Vem skyddar ni? Är det kvinnliga kyrkobesökare som eventuellt har gjort abort, alltså kvinnans integritet? Eller är det er själva, för att ni är rädda att lida för Kristus? Han som sade: 'Det ni gör mot en av dessa mina minsta, det gör ni mot mig.'
Jag vill uppmuntra pastorer och ledare att våga ventilera abortfrågan. Både
kvinnor och män i kyrkan behöver det. Ett sår som aldrig behandlas blir varigt
och infekterat.
Ju tystare vi kristna är, desto större blir lidandet när det bara får fortgå utan att någon protesterar. Med min egen bittra erfarenhet av abort kan jag ärligt säga: Våga ta upp ämnet abort, våga stå upp för livet!"
Läste en FANTASTISKT bra och tänkvärd debattartikel i Dagen igår, av Lisbeth Enevärn, som gör att jag ändå vänder min blick mot skärmen igen. Lisbeth, som skriver med anledning av en angelägen artikel av Tomas Seidal, har själv genomgått två aborter och ifrågasätter även hon kyrkans tystnad kring aborterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar